Till bloggen

Människor vill inte ha ketamin. De vill ha sina liv tillbaka.

David Sjöström

En person som promenerar genom ett stilla landskap

Borren, hålet och hyllan

Det finns ett välkänt citat från affärsvärlden, ofta tillskrivet Theodore Levitt: ”Människor vill inte köpa en kvartstums borr. De vill ha ett kvartstums hål.” Det påminner oss om att människor sällan köper produkter för deras egen skull. De köper det produkterna möjliggör. Men metaforen kan dras längre. Människor vill egentligen inte ha hålet. De vill ha en hylla. Och de vill i grunden inte heller ha hyllan. De vill ha någonstans att ställa sina böcker, familjefotografier och de föremål som får ett hus att kännas som ett hem. Hyllan var aldrig målet — den var bara ett steg mot något som betydde mer.

Vad det kliniska arbetet lärde mig

Efter många år som läkare inom psykiatri och primärvård har jag mött tusentals människor som sökt hjälp för psykiskt lidande. Nästan ingen kom och bad om en specifik behandlingsmetod. De bad inte om kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi eller ketamin. De ville ha lindring från depression, frihet från ångest, att kunna vara närvarande med sina barn, att komma tillbaka till arbetet, att återknyta till sina nära och att känna igen sig själva igen. Den erfarenheten har i grunden format hur jag tänker kring psykiatrisk vård. Behandlingar spelar roll, men de får aldrig bli samtalets centrum. De är verktyg i människors tjänst.

Faran med att bli kär i verktyget

Varje generation inom psykiatrin har omfamnat nya metoder. Psykoanalys, antidepressiva läkemedel, mindfulness, digitala behandlingar och nu psykedelisk medicin har var och en vidgat det möjliga. Men varje innovation bär på frestelsen att förväxla verktyget med syftet. Patienter söker inte ett läkemedel, en app eller ens psykoterapin i sig. De söker ett liv som känns värt att leva.

Därför finns Nūvai

När vi grundade Nūvai hade det varit enkelt att definiera oss som en ketaminklinik eller en psykedelisk klinik. De etiketterna är enkla men ofullständiga. Vårt uppdrag är inte att leverera en viss intervention, utan att hjälpa människor att återfå och behålla meningsfulla liv. Det är därför vi talar om precisionspsykoterapi. Precisionspsykoterapi är inte ännu en terapiskola. Det är en vårdfilosofi som utgår från iakttagelsen att varje människa skiljer sig åt i biologi, psykologi, livshistoria, relationer, styrkor och sårbarheter. Behandlingen ska anpassas efter individen, inte tvärtom.

Vår hypotes är inte att ketamin eller psykedeliska läkemedel är behandlingar i sig själva. Vi tror snarare att de, hos noggrant utvalda patienter, tillfälligt kan förbättra förutsättningarna för att psykoterapin ska bli mer verksam. Minskat upplevelseundvikande, ökad psykologisk flexibilitet, större känslomässigt engagemang och nya perspektiv kan möjliggöra terapeutiskt arbete som annars vore svårt.

Vi satsar på böckerna, inte borren

Det är här hyllmetaforen blir viktig. På Nūvai satsar vi inte på psykedeliska läkemedel för att de är nya eller för att de skapar rubriker. Vi satsar på möjligheten att de, genomtänkt integrerade i precisionspsykoterapi, kan hjälpa fler människor att ställa fler böcker på hyllan. Med andra ord satsar vi på större kliniskt relevant effekt, inte bara på större symtomlindring. För oss mäts framgång i om människor återuppbygger relationer, kommer tillbaka till arbetet, återfår mening, upplever ökat välbefinnande och behåller de vinsterna över tid. Det är de utfallen som betyder mest för patienterna. Det är böckerna på hyllan.

Därför spelar forskningen roll

Dagens evidens för ketamin vid behandlingsresistent depression är lovande. Evidensen för att ketaminassisterad psykoterapi är överlägsen enbart farmakologisk administrering håller fortfarande på att växa fram. Vi ser det inte som ett skäl till tvärsäkerhet, utan som ett skäl till forskning. Nūvai vill därför förena klinisk vård med longitudinell uppföljning av utfall och forskningssamarbeten. Om psykedeliskt assisterad psykoterapi verkligen ger bättre långsiktiga resultat bör vi kunna visa det. Om den inte gör det bör vi vara beredda att lära oss även det.